Jag satt med min dotter i soffan och tittade på barnprogrammen när plötsligt ett intressant/oroväckande reklaminslag svischade förbi. Inslaget handlade om leksaken Skanmaster. Denna till synes oskyldiga leksak är försedd med ett microchip som sedan kan läsas av med hjälp av med “the Skanmaster battle scanner”.
“Each figure has a unique battle chip for use with the Skanmaster Battle Scanner “
http://www.mooseworld.com.au/content/skanmaster/home.aspx
Säkert hade jag som liten grabb älskat en sån “fantastisk pryl”. Dock kan jag som en kritisk vuxen se att det finns otäckare undertoner (medvetna eller ej) invävda i det hela. Barn av idag förbereds för en tid då de själva kommer att vara försedda med datachip, bli avskannade och ständigt vara inloggade i “storebrors” datanät. Redan idag har vi mobiltelefoner, GPS och bärbara datorer (kopplade till trådlösa nät) där information om våra rörelsemönster och vanor med lätthet kan skådas från “de onda brödernas palantirer”. Genom mängder med smarta kampanjer där nytta och nöje kopplas ihop med hot om terror och skräck leds skocken mot sitt slutliga mål. Allt som behövs är sedan några lagändringar innan systemet helt kan blomma ut. Problemet är att jag inte vill vara en del av det. Jag vill lämna tillbaka mitt personnummer och utträda ur systemets klor. Är detta en möjlighet för mig? Nej, det är länge sen det fanns en fri man eller kvinna på vår jord. Vi är en del av ett spel där illusioner och lögner står som de viktigaste byggstenarna.
“If you tell a lie big enough and keep repeating it, people will eventually come to believe it. The lie can be maintained only for such time as the State can shield the people from the political, economic and/or military consequences of the lie. It thus becomes vitally important for the State to use all of its powers to repress dissent, for the truth is the mortal enemy of the lie, and thus by extension, the truth is the greatest enemy of the State.” (Joseph Goebbels)
Det är dags för de goda människorna att vakna och för all framtid avsätta “The Psychopaths of Power”. Deras illusion måste rämna och den illegitima makten med den.
Faithbringer sa,
november 24, 2007 vid 8:10 e m
Det har du rätt i, men att inte ha systemet med personnummer, kan det betyda fria händer för kriminaliteten och en omöjlig existens för äganderätten (vilket gäller så långt vi lever trots allt, ingenting är förevigt). Visst kan vi ju leva som nomader, men jag är långt i från säker att alla födds med kunskap om vad som är rätt och fel, och vad som är mitt och ditt. Exempel kan man ge i oändlighet. Förre det perosnliga nummret har vi haft kyrkans registrar som hade liknande funktion. Allt för att skapa en ordning i samhället. Man känner att denna ordning inte alltid gynnar alla, men det finns ingen sådan ordning som skulle alltid gynna alla. Det finns alltid missnöje. Men jag undrar vad skulle du föreslå som ersättning av personnummersystemet? Jag kan inte komma på något bättre. Jag är helt övertygat om att individen kan inte hantera total frihet och är personligen för en stark statlig makt, demokratiskt vet jag inte…, men jag funderar. Demoratin behöver förändras och utvecklas i så fall, för folk vet ingenting. Om du tittar omkring dig, kan du även se att folk inte kan hantera sin egen reproduktionsförmåga, folk inte kan hantera socker, alkohol, pengar, trots de får gratis utbildning… Hur tror du kan dessa människor som utgör 90% av samhället, med lätt brytbara moraliska och etiska gränser, dessa nyttiga konsumtionsmyror kan komma fram till sanningen om poltiken som är inte allt lätt att hitta. Det är folk det är fel på, inte sjävla personnummret. Tänk dig utan detta system?… Det finns länder i Afrika och Syd Amerika som inte har ett system med personnummer, regleringar och ordning. Där har vi anarki i verkligheten och den anarkin och verklighet stämmer inte med anarkin som brukar propageras som teori i väst. Skulle du vilja bo i Columbia eller Sierra Leone t.ex.? För oftast är de länderna som inte har en ordning i samhället. Då är det djungellagen som styr. Rädslan för diktatur däremot och missbruk med personuppgifter har jag helt och hållet förståelse för. Men jag tror inte att om personnummret elimineras från systemet, kommer hotet av den diktaturliknande utvecklingen att försvinna. Du vet själv att det är omöjligt att eliminera psykopaterna från makten, för folket är som fåren i G. Orwells DJURENS GÅRD.
Men visst är en del leksaker läskiga. Det är världen vi lever i också. Ingen barnvänlig värld. Jag har aldrig känt mig välkommen i den och därför har själv valt att inte skaffa barn. För jag vill inte att de skall känna på samma sätt.
MVH
blir intressant att få ett svar på frågorna
Domedagsgeografen sa,
november 26, 2007 vid 9:14 f m
Genom att få trygghet och beskydd lämnar vi en del av vår frihet i utbyte. Så är det i de flesta “system” där människor är beståndsdelar (äktenskapet är ett exempel).Jag anser däremot att det framväxande globala systemet inte har mitt samtycke. Det har dessutom uppnått en komplexitet som det inte ser ut att kunna hantera (med tanke på Peak Oil, överbefolkning och andra resursproblem). Till skillnad från personliga relationer har jag ingen rätt att bryta med “min” stat. Jag kan inte skilja mig från den och få tillbaka alla de uppgifter som samlats om min person. Fortfarande kan jag i och för sig fly till en annan stat och lämna min frihet i utbyte till denna (dock omöjliggörs detta om planerna på en världsregering genomförs). Men att helt lämna samhället, ta en ny bit land i anspråk och leva i enlighet med enbart den egna viljan är omöjligt. Därför är vi inte helt fria. Kanske att detta inte heller skulle vara önskvärt (som du argumenterar för). Total anarki skulle inte vara idealt eftersom denna bygger på att alla människor uppvisar en ömsesidig respekt för varandras liv och egendom. Denna frihet skulle, som du påpekar, många inte kunna hantera. Någon form av organisation har därför alltid förekommit (allt från klaner till imperier) och anarki är mest en mellanform som uppstår när styret har kollapsat. Trots detta klassar jag mig ändå delvis som anarkist men då betyder detta att jag tänker fritt och förhåller mig kritisk gentemot auktoriteter – inte att jag förordar laglöshet och oordning. Angående personnummer så är detta en högst modern företeelse som säkerligen har en hel del administrativa fördelar. Hade det bara stannat vid det hade jag kanske inte klagat. Däremot är jag djupt oroad över missbruket och avarterna i kontrollsystemen.
Faithbringer sa,
november 27, 2007 vid 1:22 f m
Håller med. Missbruket med personuppgifter kan inte helt omöjliggörs, men man kan begränsa det genom att decentralisera alla system som samlar in uppgifter. Inte vill jag att en myndighet i Bryssel eller USA skall ha tillgång till mitt bankkonto, mail och samtal. Jag börjar blir orolig över MC-gängen och maffia utvecklingen i Sverige. Dessa organisationer är ingen konspiration. Den tekniska utveklignen har inte bara givit oss möjligheten att hitta varandra och starta olika projekt, det har givit nya verktyg till de som helt och hållet saknar empati, samvete, respekt och tolerans. Genom att öpna EU-gränserna har jag personligen fått en del fördelar och underlättat liv. De stora fördelarna är hos västerländska megakoncerner, men med öppna gränser får maffia strukturerna större och större utrymme för handlingar och de blir svårare att fånga. Sen kan man bli lätt kontrollerad via sin mobil, om man är en ordentlig människa som har till och med registrerat sitt nummer. Att stjäla identitet och lura systemet är inte heller så svårt. Den liberalla och humanistiska lagstiftningen har många dörrar, där man kan smitta undan… Jag oftar undrar på hur skulle man lösa detta. för i grunden har jag själv en liberal och humanistisk syn på världen. Inte vill jag ha en diktatur med ernkla reglar som inte kan ifrågasättas eller utvecklas.
Nej, du kan inte skillja dig från staten, men du kan försvinna (i ett annat land) och byta identitet. Avskaffa mobil, internet och bankkonto, så är du fri.
Världsregeringen är inte omöjlig, den finns ju. Men de är intresserade bara i sina egna ekonomiska fördelar. Jag anser mig inte så betydelsefull, så att världsregeringen bry sig så mycket om mig. Jag (och du också) utgör en liten minoritet som de är inte så intresserade i ,så långt vi inte har ett starkt politiskt inflyttande som Kennedy, Olof Palme, Ghandi eller Anna Lindt hade. Men stör man deras intresse (och det vet man aldrig om man gör), kan man sova lugnt.
jacobnordangard sa,
november 29, 2007 vid 2:21 e m
Ja, än så länge kan vi nog sova lugnt. Om man blir tillräckligt högljudd och får fåren att ifrågasätta riskerar dock säkerhetstjänstens alarmklockor att ringa. Men då krävs det en slagkraft i Rupperts styrka.
Ännu hålls massan under kontroll och våra tankar har bara ytligt angripit fundamentet i det bygge som “de upplysta” så ivrigt trängtar efter att få slutföra. Fåren låter sig villigt bli duperade av förvridna fakta. Så länge det sägs av “rätt” personer spelar det ingen roll om det är rigid vetenskaplig fakta eller spekulativ skrämselpropaganda. http://www.dn.se/DNet/jsp/polopoly.jsp?d=2708 Det tas som en sanning hursom. Alla som genomskådar bluffen eller ställer sig tvekande utesluts och blir marginaliserade. Spela med så belönas du – gå emot så bestraffas du.
Visst kan en form av världsregering sägas vara verksam, men den är inte officiell och den totala kontrollen över jorden och hennes resurser är ännu inte i hamn.
Drömmen om den totala kontrollen kommer allt närmare « Domedagsbulletinen sa,
december 10, 2007 vid 5:23 e m
[...] att få människor att acceptera det inopererade microchippet. Eller vänta…de har, som jag skrivit om, redan börjat. Drömmen om den totala kontrollen kommer allt [...]